Pingst

Kom, sanna ljus.

Kom, eviga liv.

Kom, dolda mysterium.
Kom, outsägliga skatt.

Kom, verklighet bortom alla ord.

Kom, person bortanför allt förstånd.

Kom, allsmäktige, ty utan uppehåll skapar, omformar och förändrar du alla ting endast genom din vilja.

Kom, du osynlige som ingen kan beröra med sin hand.

Kom, du som aldrig rörs men som dock i varje ögonblick är helt i rörelse; du som närmar dig oss som ligger i helvetet, dock förblir du högre än himmelen.

Kom, du vars namn fyller våra hjärtan med längtan och ständigt är på våra läppar; dock kan vi icke veta eller säga vem du är eller hurudan du är till din natur.

Kom, du som är ensam till de ensamma.

Kom, ty du är själv begäret i mitt inre.

Kom, mitt liv och min anda.

Kom, min glädje, min ära, min oändliga fröjd.

- S:t Symeon den nye teologen

Simul justus et peccator

"What is the Fall? Consider the first moments of a feminist awakening: it all begins not with a direct attack on patriarchy, but with experiencing one's situation as unjust and humiliating, one's passivity as a failure to act - is this overwhelming awareness of failure not in itself a positive sign? Does it not, in a negative way, bear witness to the fact that women clearly perceive the need to assert themselves, that they perceive the lack of it as a failure? In the same way 'Fall' is the first step toward liberation - it represents the moment of knowledge, of cognizance of one's situation. Thus 'Fall into sin' is a purely formal change: nothing really changes in reality, it is just the subject's stance toward reality that undergoes a radical change. This means that the Fall in the religious sense (the knowledge of sin) is already a reaction to the Fall proper, the retreat from the 'dizzines of freedom'" - The Parallax View, s. 96

Den heliga staden, del I

Efter nio dagar i Israel och Palestina med bas i Jerusalem så är det oerhört mycket intryck och händelser som man behöver sortera lite. Men en sak som verkligen slår en är den oerhörda blandningen av folk och religioner. Bilden ovan togs under en kvällspromenad i Gamla stan, inne sitter kidsen och spelar data. Samt en äldre herre i skägg. Han spelade WoW.

Guds tystnad, II

När vi upplever Guds tystnad som ett faktum, när vi är helt och hållet avskilda från Gud, endast då är vi riktigt nära Gud, för endast då befinner vi oss i Kristus position, övergivna på korset.

"In Christianity, the gap that separates God from man is not directly "sublated" in the figure of Christ as God-man; it is rather that, in the most tense moment of crucifixion, when Christ himself despairs ("Father, why hast thou forsaken me?"), the gap that separates God from man is transposed into God himself, as the gap that separates Christ from God-Father; the properly dialectical trick here is that very feature which appeared to separate me from God turns out to unite me with God." - (The Parallax View, s 106.)

The apple of my desire

Vad är frukten från kunskapens träds egentliga status? Vilken "vishet" var det som Adam och Eva fick som de inte hade innan? Vad var det som fick de att dölja sin nakenhet för varandra? Svaret på dessa frågor skulle kunna sammanfattas med Lacans objet petit a.

Men för att ge mer förståelse måste jag först försöka beskriva skillnaden mellan "natur och kultur", eller mellan människa och djur. För vad är det som skiljer människan som varelse från djuren? Enligt Žižek är

det som i oss som är "mer än naturen", det som gör att vi, ”står över djuren” (om uttrycket tillåts), det steg som skiljer människan från djuren, lika med steget från instinkt till begär med uppkomsten av driften som ”den försvinnande förmedlaren” mellan dessa båda begrepp och således även mellan natur och kultur.

Det första som bör klarläggas är alltså skillnaden mellan instinkt och drift, där instinkt är det som vi kanske tänker på i naturliga termer, såsom behovsuppfyllnad, med ett klart och tydligt mål och som är fixerad vid ett särskilt objekt. Behovet att äta kan uppfyllas av mat, behovet av sömn kan uppfyllas av att sova, osv. Driften, däremot, är inte fixerad vid - och kan inte tillfredsställas av - ett enskilt objekt utan är snarare det ständiga cirkulerandet runt detta objekt, detta mål för dess drift, ett mål som, i motsats till biologiska behov, inte kan uppfyllas. Målet för driften är inte ett objekt, eller en sak utan självaste Tinget. (I subjektets ontologiska historia ingår en antagen förlust av det ursprungliga Tinget, en förlust som alltså aldrig skett men vars melankoliska minne ändå är konstituerande för subjektet som sådant.) Man kan likna skillnaden mellan instinkt och drift som skillnaden mellan en bumerang. En gång i tiden användes bumerangen som ett jaktredskap vars huvudsakliga mål var att fälla ett byte, nuförtiden används bumerangen som en leksak vars enda syfte är att kastas och komma tillbaka igen.

Denna onaturliga, och på samma gång omänskliga, drift måste på något sätt försöka stävjas för att subjektet skall kunna inlemmas tillbaks till en ”naturlighet”. Och för att göra detta träder så Lagen in och förbjuder tillträde till Tinget, driftens egentliga mål och låter subjektet inkorporeras i sin andra natur, det vi kallar "kulturen". Lagen/förbudet uppstår alltså som ett sätt att hindra människan att fastna vid sin fixering av Tinget och genom kulturen stävja detta onaturliga och omänskliga cirkulerande kring det.

Problemet är bara att subjektet ständigt är kopplat till Tinget. Lagens förbud hindrar visserligen driften, men tanken på att nå full tillfredsställelse är ändå kvar. Istället för driften uppkommer så begäret. Eftersom vägen till Tinget är blockerad av Lagen/förbudet så riktas begäret till andra ting, andra objekt, nämligen det som med en Lacansk term kallas för objet petit a, "objektet som upphöjs till statusen av ett Ting". Objet petit a är det som bryter driftens cirkulära rörelse, men istället för en fixering vid ett objekt (Tinget) kan nu subjektet få en fixering till vilket objekt som helst. Och kanske är det därför som dagens beroende ter sig i så många olika former, alkohol, droger, rökning, sex, shopping, spel och dobbel - alla är de olika sätt att försöka nå Tinget i sig.

En annan viktig aspekt av denna förståelse är att begäret alltid är förmedlat. Där driften hade sin objekts-orsak klar (Tinget) så är begärets objekts-orsak (objet petit a) aldrig frånkopplad det symboliska nätverket. Det är alltid den Andres begär som är konstituerande för subjektets begär. Antingen om den Andre begär något som vi också begär, eller om vi begär något för att väcka den Andres begär för oss, så är det alltid förmedlat. Och det är kanske på detta sätt som vi kan förstå äpplet i Paradiset som historiens första objet petit a. Med människans särställning över djuren i de två skapelseberättelserna så har det faktiskt redan etablerats ett tillstånd där driften är aktiv, driften som ju är det ”överflöd” som människan har, vilket skiljer kulturen från naturen.

Och det är så vi kan tolka förbudet att äta från kunskapens träd, som ett förbud mot driftens ständiga cirkulerande kring sitt mål, som ett sätt att ställa Lagen framför tillgången till Tinget.

Men det som uppstår istället är alltså begäret, och objet petit a. Det objekt som förhindrar den cirkulära rörelsen, som bryter driftens vilja och fixering vid Tinget, men som samtidigt kastar ut subjektet i världen. Som tvingar subjektet att hitta ständigt nya ersättare till det förlorade Tinget.

Försoningslära

Proletärer världen över förenen eder!

Eftersom jag inte är någon vidare politiker, eller första Maj-talare för den delen heller så skall jag låta min gamle lärare Ulf Bjereld stå för talet denna dag:

"Min samhällsutopi har sin värdemässiga grund i mötet mellan Jesu uppmaning att "Du skall älska din nästa såsom dig själv" och den kommunistiska utopin "Av envar efter förmåga - åt envar efter behov". Min kristna syn på människans ofullkomlighet och på människan som gemenskapsvarelse leder mig till en socialistisk syn på hur samhället bör organiseras. Jag vill inte leva i ett samhälle där svaga grupper är utlämnade åt välgörenhet från välbärgade elleråt omsorg från familj och vänner. Välgörenhet är alltid godhet på givarens villkor. Jag vill leva i ett samhälle med en statsmakt som fördelar välståndet, som skyddar de svaga och som i bästa Robin Hood-anda tar från de rika och ger till de fattiga. Borgerlighetens skorrande livspussels- och köksbordsretorik döljer ojämlikheter och skeva maktförhållanden i samhället. Därför behöver vi politiken, som ett nödvändigt medel för att skapa frihet, jämlikhet och rättvisa."

- Saxat från tidningen ETC